Gårdagen i bilder.

 

 

”Have a little umpf in your life..”

Kloka ord från Khloé Kardashian.

”Umpf” betyder styrka, spänning, energi. Och allt detta är saker vi alla behöver i våra liv, för att klara av vardagen, för att klara av allt egentligen, det är bara det att vi har en tendens till att glömma bort det bara.

På tal om energi så har denna förkylningen verkligen sugit musten ur mig, men det är definitivt på bättringsvägen så det är skönt. Dessa dagarna har alltså med andra ord inte varit särskilt innehållsrika, det har varit jag, soffan, tvn och katten, vi har legat helt pall, lilla Drama och jag, medan B har fixat och donat med mat och disk, underbara människa.

Imorgon hade jag tänkt försöka bege mig utanför hemmet, för med förkylningen kommer rastlösheten. Jag behöver frisk luft, så imorgon ska jag ut i höstvädret.

Nu ska jag koka thé och invänta inte bara ett utan två avsnitt av Grey’s, som jag har längtat och nu börjar det äntligen igen!

Ha en fin kväll allihop!

 

 

En höstkväll på landet.

Idag vaknade jag med en fruktansvärd huvudvärk, så fort jag vände mig eller böjde mig ner så kändes det som att huvudet skulle sprängas. Min första tanke (hypokondriker som jag är) var att jag har fått hjärnhinneinflammation.

Jag googlade lite och såg att det kunde vara bihåleinflammation och jag tänkte att det är inte lönt att ringa till farbror doktorn för att han bara ska säga åt mig att vila och köpa ett nässpray, så B kokade en kopp thé till mig och pysslade om mig fram tills att jag skulle gå och klippa mig (bara topparna gott folk, bara topparna), sen hämtade jag upp honom igen och vi köpte Nasonex och ipren och begav oss ut till mammsen och pappsen där det bjöds på mat och lite ompyssling, vi passade även på att ta lite mysiga höstkort och njuta av den tysta lantluften lite.

Nu sitter jag här och snörvlar och funderar på att koka lite thé till, ta en ipren, gå och lägga mig och hoppas på att denna fruktansvärda huvudvärken är borta tills imorgon.

Bjuder på lite bilder.

 

 

 

 

 

 

Helg, jobb, förkylning.

Denna helgen har bara precis susat förbi känns det som, tiden går bara fortare och fortare. Obehagligt.

Min förkylning känns inte i närheten av att vara på bättringsvägen men jag försöker röka ut den med ingefära, vitlök, halstabletter, thé, honung, nässpray, panodil och alla diverse saker. Skam den som ger sig.

Igår jobbade jag min första dag på spaet, det var fantastiskt roligt och jag kände att det är där jag hör hemma. Jag kommer att trivas så himla bra där. Jag fick äran att Jobba med Ida, det är hennes sista helg på spaet för hon har sökt sig vidare till andra utmaningar, hon är en helt underbar människa och man blev så glad att vara runt henne så för min egen del så känns det jätte tråkigt att hon ska sluta. Men alla som jag har träffat där hittills verkar vara jätte rara människor allihop så jag kommer trivas som fisken i vattnet.

 

Rise and shine.

Något jag önskar att jag gjorde idag, men istället sitter jag här med en förkylning som inte är av denna värld. Jag har känt att den har varit på gång ett tag men givetvis så ska den bryta ut ordentligt när min jobbvecka börjar, underbart.

Om en kvart ska jag börja göra mig i ordning för att jobba i 6 timmar, men det är bara att bita ihop och se glad ut, tillsammans med halstabletter, ipren och nässpray ska jag nog lyckas att ta mig igenom denna dagen. Gode gud, ge mig styrka!

Oj vilket ”tyck-synd-om-mig”-inlägg detta blev! Förlåt men ibland är det faktiskt okej att tycka lite synd om sig själv.

Det är inte bara negativt idag utan det är ju även… KANELBULLENSDAG!

Mums!

Ha en underbar dag fina ni!

Slut som artist.

Ett ord kan summera denna kväll: Trött.

Det blev ett långt arbetspass idag, 10 -18, låter kanske inte så långt men när man står upp i butik med parfymdoft upp till öronen så är det ganska påfrestande, påfrestande med fruktansvärt roligt. Idag var jag i en ny butik som jag aldrig har varit i innan och det är alltid lika skoj att få se hur andra har det och butikschefen var hur gullig som helst och som en trevlig överraskning idag dök en kär vän upp och vi passade på att luncha tillsammans eftersom att vi inte ses alls lika mycket längre som när vi gick i skolan, det var jätte kul att catcha upp lite, ett välkommet avbrott i arbetet.

När jag kom hem väntade sambon med maten redo, fin är han. Efter maten begav vi oss ut på den dagliga (försök till daglig i alla fall..)  pwn, det var riktigt skönt men fy vad kyligt det har blivit hörre ni, brrr, som tur var var jag förberedd och hade vantarna på.

Nu sitter jag nyduschad med min mjukisdress och mina mjukistofflor med en kopp thé i handen, samtidigt som jag har en spinnande katt under filten och en sambo som tittar på tv alldeles bredvid. Livet är allt bra underbart ibland.

Ha en fin kväll allesammans!

 

Ensamtid.

När alla andra går mot slutet av sin arbetsvecka börjar min, men det gör absolut ingenting för jag älskar det jag gör.

Så nu sitter jag här och har lite ensamtid, läser tidningar, dricker thé och bara njuter av stunden medan sambon är iväg och tittar på fotboll, katten sussar i soffan och på tvn i bakgrunden så visas ett nytt avsnitt av ”Roomservice”.  Jag verkligen älskar inredningsprogram och dem är alltid så påhittiga och kreativa, undrar hur man blir det? 

Nu ska jag fortsätta att njuta av min kopp thé, ha en fortsatt fin kväll kära vänner!

 

Reflektioner och funderingar

Är det något jag älskar så är det att ge bort små presenter, så idag överraskade jag en underbar vän med en liten sådan, två nagellack och en ansiktsmask, något som piggar upp i höstrusket. Jag vill att mina vänner ska veta att jag uppskattar dem och att jag tänker på dem, självklart kan man göra det utan presenter men ibland är det kul med det där lilla extra.

Vi hade en skön och avslappnande förmiddag med thé och en massa prat om allt möjligt, det är en fin vänskap vi har, hon och jag, inget invecklat och komplicerat, det räcker att bara vara.

Något jag har funderat och reflekterat över en massa idag är Sveriges rättssystem och synen på hur man ser på graden av brott här och jag blir så fruktansvärt upprörd och ledsen när jag läser att man kan få livstidsfängelse för att ha förskingrat pengar men knappt något straff (eller inget alls) om man har gjort sig skyldig till våldtäkt eller förgripit sig på barn.

Jag hamnade i en debatt med en tjej på twitter som ansåg att hänga ut våldtäktsmän som monster ”skapar bara ett avstånd och ökar oviljan till att förstå vad det handlar om” och då frågade jag vad hon föreslog att vi skulle kalla dem för att få allmänheten att förstå vad det handlade om, för jag tror nog tyvärr att samhällets ovilja att förstå kommer finnas så länge vi accepterar att det är ett sådant samhälle vi lever i. Som svar fick jag: ” Vi ska behandla hen som hen är, som en vanlig person, som vem som helst” och då menade jag på att ”som VEM SOM HELST?!”,  jag vill inte att jag, min sambo eller lillebror ska bli betraktad som en våldtäktsman, någon som yrkar våld mot kvinnor och barn.

Och då fick jag som kontrande svar att de är vem som helst, någons sambo, lillebror, och ja, absolut men det var även Hitler, Usama Bin Laden och Aileen Wuornos också och det rättfärdigar inte att 6 miljoner människor bragdes om livet, att man bedriver en verksamhet som strider mot alla mänskliga rättigheter och att man mördar för att man själv har blivit dåligt behandlad.

Nej, jag rättfärdigar inte att man pekar ut dem som monster, men inte iheller att dem är som ”vem som helst” för ”vem som helst” har en spärr som berättar vad som är rätt och fel.

Jag läste en väldigt bra krönika idag som var skriven av en av poliserna som var med vid förhören som hölls av pojkarna som våldförde sig på flickan i Tensta, så har du fem minuter över tycker jag att du ska läsa den om du inte har det, läs den ändå. den finns på http://www.magasinetparagrafen.se

Tips inför rusket!

 

 

Slappna av och njut, om så bara för stunden, du är värd det!

Hösten är här.

Och det betyder tända ljus, mysiga höstpromenader längs havet och kvalitetsmys med sambo, vänner och familj, men det betyder även regn, rusk, murkna löv och smuts. Inget av det är något som finns med på min topp 3-lista direkt.

Hösten är egentligen en fantastisk årstid att umgås på och jag måste bara lära mig att uppskatta den mer och som hudterapeut är det definitivt den bästa årstiden att jobba på, alla ljusen tända i spaet, värmande och väldoftande oljor, omhändertagandet och omtanken som sker i höstrusket är helt enkelt något extra. En känsla som är svår att förklara men enklare att förmedla.

Spahöst.