”Bara en liten gnista, bara ett ord kan sätta eld på en skog”
Håkan Hellström, tack för att du finns kvällar som denna och förgyller den trista, vintergrå omgivningen med dina knäppa och alldeles fantastiska texter som tar mig tillbaka till dessa underbara, ljumna sommarkvällarna.
Ibland kan jag sitta och lyssna i musik i timmar och bara drömma mig bort, relatera allt i mitt liv till raderna av toner som ljuder genom högtalarna.
Är det inte märkligt hur musik kan kännas långt in i själen?
Den kan få en att känna sig euforisk och så hög på livet som den samtidigt kan ta en tillbaka till hur det kändes att få sitt hjärta krossats eller hur det kändes att få någon närstående sliten ifrån sig utan att hinna säga hejdå. Ens sinnesstämning kan förändras från en låt till en annan utan att man ens hinner blinka. Man har låtar som påminner en om någon speciell utan att det kanske egentligen finns någon anledning till att den skulle göra det, man har låtar som är glada som ändå kan få en att gråta utan att veta varför och det finns låtar som är sorgliga men som ändå framkallar glädje och värme i hjärtat.
Musik är något fantastiskt och det är det enda språket som alla i hela världen talar och jag skulle inte för en sekund vilja vara utan det, hur det än påverkar mina känslor. Det är bra att känna, vare sig det är dåliga eller bra känslor. Tänk på det.